Jag är lugnet är jag

Vi hamnar vid den här sjön rätt så ofta på våra promenader, jag och Rosa. Här känns som sagt ett lugn som sprider sig. Jag blir lugnet och lugnet blir jag. En frid som till slut genomsyrar allt, och som det här och nu egentligen inte går att urskilja varifrån det kommer. För det finns lika mycket i mig som det finns i naturen. Jag är naturen, och jag behöver inte känna annat än lugn. Oro hör egot till, och är inte en del av mitt varande.
 

Finding Clarity

Det får mig att tänka på ett avsnitt ur Jeru Kabbals bok ”Finding Clarity”, som jag tycker så mycket om. Och jag tänkte att jag ville dela det med dig idag:
 
” Suppose someone was sitting under a tree in the middle of a very peaceful meadow, and all his senses were telling him that he’s perfectly safe. And yet, he’s panic-stricken. You might say that he is plain crazy, but this is more or less the way everyone is. In the middle of a completely safe situation, the nightmares in our heads are going round and round, and we’re panicked, worrying about this, or worrying about that. Yet the reality is very clear: either there is danger, or there is not. There are no ”yes, buts”. It’s that simple.
 

Att välja här och nu

När du känner oro kan du alltid ställa dig frågan om det finns en omedelbar fara för dig här och nu. Finns det inte det? Då har du alltid valet att välja lugnet. Att välja vara här och nu.